Jag har ångrat mig om IPS

Jag har skrivit mer än en gång om att pensionsspara i IPS som en del av min av jakt på miljonen. IPS ger en del fördelar. Man får reducerad inkomstskatt på 9 200 kr varje år som man sparar 40 000 kr. Investerade pengar är undantagna norsk förmögenhetsskatt. I gengäld låser man sina pengar på sitt IPS-konto fram till att man fyller 62 år. Sina sista sparade slantar får man återse först det året som man fyller 80 år.

Jag har tidigare varit inställd på att investera i IPS som en mindre del av mitt sparande. Men nu har ångrat mig.

IPS kan vara en osäker sparform

Min tro när jag bestämde mig för att investera i IPS var att den norska staten skulle stå för de framtida utbetalningarna. Så är det inte. Det är de enskilda bankaktörerna som erbjuder IPS som ska garantera att pengarna finns under hela den tidsperioden som pengarna ska betalas ut.

Nordea till exempel flyttar vid pensionsålder över dina pengar till sitt livforsikringselskap Nordea Liv. Inte bara tar Nordea 0,75% av dina pengar varje år i förvaltningskostnader. Du är också beroende av att banken där du har ditt IPS-konto inte går i konkurs. Din fordran är då mot din bank – inte mot den norska staten. Skrekk og gru.

Jag har 35 år kvar till pension. Jag tänker inte gå runt i 35 år och hoppas på att banken som jag har mina pensionspengar hos inte kommer att gå i konkurs.

Osäkerheten runt IPS och kostnader i utbetalningsperioden gör att jag för tillfället avstår IPS.

Jag ”pensionssparar” i ett askjesparekonto istället

Min strategi för pensionssparande behåller jag. Jag tror det är sunt att har några fonder som motvikt till att investera i enskilda aktier. Skillnaden är nu att jag investerar pengarna i ett vanligt aksjesparekonto istället.

Då låser jag inte upp mina pengarna fram till jag 62 års ålder, samt att jag håller Nordea Liv och likasinnade bolag i bankvärlden på en armlängds avstånd.

Kommentera

Kommentera